Att chaufförer av kollektivtrafikens fordon ofta är griniga har väl ungefär samma överraskningsvärde som att säga att Johann Mühlegg var dopad, men historien jag hörde idag på jobbet kändes ändå som något utöver det vanliga.

En kollega hade fått lite bråttom till jobbet på morgonen och fick istället för att gå ta bussen för att hinna. Hon hade inget busskort utan skickade efter en sms-biljett, men när hon klev på hade den inte hunnit komma fram. Hon bad om ursäkt att det inte var klart, men det var tydligen inte bra nog. Chaffisen blev übergrinig och sade att man skall minsann skicka efter sina sms-biljetter en kvart innan man stiger på bussen och att det fanns tydliga instruktioner för detta. Hennes följdfråga blev då ifall han tyckte att man skulle låta alla bussar som kom förbi innan den kvarten hade gått passera, och ja, det skulle man tydligen. Han sade också till henne att faktiskt gå ut ur bussen igen för att vänta på sin biljett, vilket hon i förödmjukelsen gjorde för att slippa mer gnäll. Det som händer då är att han börjar stänga dörren och tänker köra ifrån henne. Hon vände då snabbt på klacken och klev på igen, och visade kvickt upp sin nyinkomna biljett innan hon tog en plats i bussen. Men chauffören är fortfarande inte nöjd. Han målar då ut henne som ett typexempel på allt dåligt inom kollektivtrafiken i bussens högtalare medan han aggressivt stampar på gasen.

Man kanske borde införa ett högskoleprogram för kollektivtrafikpsykologi där man fördjupar sig i frågan: "Vad händer med den mänskliga hjärnan på gemensamma färdmedel?"