Jag vaknade till solsken idag - helt fantastiskt! Ljuset trängde in och exponerade all skit på fönsterrutorna. Dammet på TV:n blev tio gånger tydligare och jag påminde Sarah om att det minsann är hennes städområde.

En fördel med att ha vinter i 6 månader är ju att man blir som förtrollad när solen och våren väl tittar fram igen. Som ett djur uppvaknat från sitt ide slår man upp ögonen och fylls i samma stund med glädje. Jag sa till mig själv att nu jävlar ska jag ha vårkläder på mig. Skjorta utan något under, tunna luftiga byxor, lågskor och en tunn vårjacka - nu får det bära eller brista men duffeln ska tamigfan stanna hemma idag.

Vintern är även lite som lumpen - något man måste ta sig igenom, men som gör allt så mycket bättre när det väl är över.


För att göra detta inlägg ännu mer spontant slänger jag in en parantes från ett avsnitt av Planet Earth som vi såg igår. Avsnittet handlade om skogar, och man fick se nattscener från en europeisk (?) lövskog. När mörkret hade lagt sig så kom miljardtals små äckliga kryp upp från under lövtäcket. De klättrade sedan upp i träden där de tog sig ur sitt skal. I gryningen var de flygande insekter, som totalt invaderade skogen. Dessvärre var de skitkassa på att flyga så många av dem ramlade ner i vattnet och på marken och blev enkla byten för i princip alla andra djur i skogen. På grund av sin abnorma mångfald var det ändå groteska mängder kvar även efter djuren hade kalasat på dem, så de överlevande kunde då para sig och lägga nya ägg. Sedan självdog de. Äggen tar sedan, precis som i deras eget fall, 17 år på sig att utvecklas till äcklig insekt. Och så fortsätter cyklern. Ganska meningslösa varelser i min mening.