Ni vet hur man ibland slänger in lite fler bokstäver i ett ord för att förstärka dess mening. När Anders Svensson satte frisparksmålet mot Argentina i VM 2002 skulle jag inte skriva att jag sa Ja, utan mer Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!... and so on.

Där la jag alltså till ett antal A, i och med att det är den bokstaven jag håller ut på när jag skriker. Bokstaven A är ju en vokal och tillåter därmed att man håller ut på den. Konsonanter däremot är svårare att hålla ut på, men vissa tycks klara av det. Man kan till exempel se någon som tycker att något är fruktansvärt tttttttttttttttttttttttttttråkkkkkkkkkkigt, gggggggggggggggott eller bara så himla myssssssssssssssigt.

Ja, det var bara det jag ville säga. Hej dddddddddå!