Ångest

Min mage är som kakmonstret, i dubbel bemärkelse. Den hinner äta upp (bryta ner/förbränna) allt som är på nedgång innan jag känner av födans närvaro i magsäcken, och den får Många kakor. Jag har aldrig, och då menar jag aldrig, lagt på mig några extra kilon, inte heller hekton av att äta "för mycket". För mig fungerar det tvärt om. Det är först när jag spenderat minst tre intensiva månader på gymmet som mätaren på vågen visar någon skillnad, och då är det på grund av min totala avsaknad av kroppsfett att förbränna, en uppgång jag får bevittna.

Sen är det visserligen också så att jag äter relativt bra mat, på regelbundna tider och lagom stora portioner, så jag har alltid känt att när jag velat unna mig en smarrig fettbomb så kan jag göra det, MEN!

Nu börjar det gå för långt, och trots att jag vid tjugo års ålder med en längd på över 180 cm bara väger 70 mjölkpaket så känner jag att Skipper skulle slita sitt hår om hon fick se hur jag beter mig. Jag kan se framför mig hur mina inre organ slår sig för pannan och bara försöker nå ut till mig, Börja träna, lägg ner snasket.

Nu till situationsförklaringen. Jag köper så gott som aldrig godis, chips, läsk eller andra onyttigheter. När jag är hemma lagar jag nyttig och välarbetad mat i princip genomgående. Så problemet är...

... jobbet. Det är jobbets fel! Vi har det alldeles för bra här. Varje gång någon fyller år, vilket på ett företag med 15 personer blir i snitt 1,25 gånger i månaden, så serveras tårta. Övriga dagar får vi klara oss på de oräkneliga kilona småkakor som fyller våra skåp. Kaffet ska vi inte tala om, men jag kan säga att det är ett under att mitt kiss inte är svart. Det finns en nio-kilos fruktkorg också, men bananerna blir på något sätt inte lika intressanta när man vet att det finns så mycket mer kaloririka mellanmålsalternativ.

Så här är mitt löfte till er. Nästa onsdag är det löning, och då ska min krage banne mig ryckas av. Jag ska besöka Löplabbet för att införskaffa nya löpardojor, Fitness24seven för att fixa gymkort och sedan så fort mitt SL-kort löpt ut så är det cykeln till jobbet som gäller. Så det så!


Kommentarer
Jonathan skrev:

Det låter bra de broder, träna är ju alltid roligt.

2009-02-18 @ 17:38:31
Joel skrev:

Haha, jadu nu ska jag återställa balansen i familjen här.

2009-02-18 @ 18:17:37
URL: http://joeltipsar.blogg.se/
Tojjan skrev:

På´t bara! jag håller på dig, men säckar nog själv ner mig ett tag till i väntan på...nya ursäkter för att inte ta tag i lättjan som breder ut sig i mitt hem. Värsta lat-Fian är jag.



Du har ju iaf vikt och längd och ålder som talar för att du kommer att lyckas komma i bättre form. Jag vet inte vad jag har på pluskontot - längre =)



Angående Skipper: Hon dånar oavsett vilken matortodox människa hon möter - tror jag. Och om henne tycker jag och mina ursäkter (samt E-tillsatser i skafferiet) inte!



Peppa upp dig mentalt och kliv på bandet! Du fixar det!



//Tojjan

2009-02-19 @ 15:29:35
URL: http://tojjan.blogspot.com
Joel skrev:

Pepp i världsklass! Tack. Jag tror också jag fixar det, idag har jag t.ex. bara druckit 1 (2) kopp kaffe och tagit 1 (2) av den minsta småkakan jag kunde hitta. Och nej, Skipper är så otroligt överdriven, jag kommer ihåg när hon målade ut påläggskalkon som något i klass med friterad bacon. Nej fy!

2009-02-19 @ 15:45:28
URL: http://joeltipsar.blogg.se/

Den nyfikne får återkomma, för svar på sin kommentar.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:


Till bloggens startsida
Trackback
RSS 2.0